Forskning

Forskning på mindful eating är fortfarande i sin linda. Det finns dock stöd för att mindful eating har positiv effekt på behandling av flera problematiska ätmönster. En större litteraturöversikt har nyligen genomförts på 68 publicerade forskningsartiklar (Warren, Smith & ashwell, 2017). Resultaten pekar på att mindfulnessbaserade tillvägagångssätt verkar vara mest effektiva när det gäller att adressera hetsätning, känslomässigt ätande och okontrollerat ätande. Det finns bristande evidens för effektiviteten av mindfulness och mindful eating för viktreducering. Mindfulnessbaserade metoder kan dock förhindra en viktökning. Minskat matintag sågs dock i några av studierna i överviktiga och feta populationer. Mindfulness verkar fungera genom en ökad medvetenhet om interna kroppsliga signaler, snarare än externa regler för att äta.

När det kommer till självmedkänsla, det vill säga mindful self-compassion, finns det fler studier, från olika länder. Forskning på självmedkänsla hos en bredare befolkning har visat på en positiv korrelation mellan självmedkänsla och psykologiska kvaliteter som lycka, optimism, nyfikenhet, känslomässig intelligens och känsla av social gemenskap. Psykologiprofessor Kristin Neff har banat väg för forskningen kring självmedkänsla. Den aktuella forskningen visar på en negativ korrelation mellan självmedkänsla och självkritik, depression, ångest, ältande och perfektionism (Hollis-Walker & Colosimo 2011; Neff, Rude & Kirkpatrick, 2007). Självmedkänsla verkar också motverka känslomässigt undvikande, en strategi som ligger till grund för många former av psykisk ohälsa (Hayes, Strohsal & Wilson, 1999; Kashdan, Barrios, Forsyth & Steger, 2006).

I en nyligen publicerad översiktsartikel av interventioner för att förebygga ätstörningar finns generell mindfulness med, utan självmedkänsla och mindful eating-komponenter. Metoden fick negativa resultat jämfört med andra interventioner och generella mindfulnessövningar verkar ensamt sakna förmågan att förändra ett problematiskt ätbeteende (Watson et al 2016).

Jon Kabat-Zinn banbrytande forskning på MBSR-programmet i slutet på 70-talet, mindfulnessbaserad stressreduktion, ligger till grund till en mycket omfattande forskning på mindfulness och dess effekter. Vi refererar därför endast till några av de mest betydelsefulla internationella forskningrapporterna för vidare läsning (Baer 2003; Hofmann, Sawyer, Witt, & Oh 2010; Chiesa ans Serreti 2011; Piet & Hougaard 2011).

Mindfulness-konceptet har successivt breddats och kan inte längre tydligt skiljas från självmedkänsla. Utövandet av mindfulness och självmedkänsla förstärker förmodligen varandra, men det behövs mer empirisk forskning för att avgöra hur de förhåller sig till varandra.

I vårt eget utövande har vi inspirerats av sex evidensbaserade och välbeprövade mindfulness- och självmedkänslaprogram, vilka vi också är utbildade i som lärare och länge undervisat i:

  • Mindfulness Based Stress Reduction, MBSR
  • Mindfulness Based Cognitive Therapy, MBCT
  • Mindfulness Based Eating Awareness Training, MB-EAT
  • Mindful Eating Conscious Living, ME-CL
  • Mindfulness Based Relapse Prevention MB-RP
  • Mindful Self-Compassion, MSC

I Sverige finns ännu ingen forskning kring mindful eating tillsammans med självmedkänsla. Vi planerar att utvärdera den 10-veckorskurs i mindful eating och självmedkänsla, vilken vi tagit fram inom ramen för det nationella projektet Att Äta, i en vetenskaplig randomiserad studie med kontrollgrupp på Karolinska Institutet. En process är inledd att göra detta så småningom tillsammans med psykologiprofessor och ätstörningsforskare Ata Ghaderi.